Jag kom
hem från min Londonresa med ett antal pjäser i kappsäcken. Några var sådana som
jag länge velat läsa, andra var mer eller mindre impulsköp och en del var
pjäser jag såg medan jag var där. En pjäs, en teatertext, finns i gråzon mellan
litteratur och teater, text och iscensättandet av text. Tidigare i vår skrev Mark
Lawson en artikel på The Guardians kultursidor om skillnaden mellan att läsaoch se en pjäs. Det är intressant artikel som jag gärna rekommenderar för dem
som är intresserade av sådana frågor.
Det finns
några pjäser jag läst på senaste tid som har varit otroligt fina
läsupplevelser. De har också alla blivit iscensatta även om jag inte har sett
någon av dem själv. Trots det har jag svårt att föreställa mig en iscensättning
som skulle kunna mäta sig med mitt första möte med texten, som just text – men uttryckligen
teatertext. Det är pjäser skrivna med en stark känsla för det sceniska och alla
de möjligheter som teater som form erbjuder. För mig som dramatiker är det
otroligt inspirerande och glädjande att läsa pjäser som är uttryckligen en
stark text utan att vara enbart litteratur. Pjäser där konstruktionen och
utgångspunkten är teater och det sceniska.
///
I came back from my trip to London with a suitcase
full of plays. Some were plays I’ve wanted to read for a long time, some were
impulse buys while others were plays I’d seen in production while there. A
play, a theatre text, exists in a gray area between literature and theatre,
between text and the staging of text. Earlier this spring Mark Lawson wrote an
article in The Guardian’s arts section about the difference between reading andwatching a play. It’s an interesting article that I recommend to anyone who’s
interested in things like that.
There are several plays I’ve read lately that have
been great reading experiences. All of them have been staged even though I
haven’t seen any of them in production. Despite that I find it difficult to
imagine a production that would match my first encounter with the text, as text
– but specifically a theatre text. They are plays written with a strong sense
of the scenic and all the opportunities that theatre as a medium offers. As a
playwright, I find it incredibly inspiring and gratifying to read plays that
are expressly a strong text without being only literature. Plays where the
construction and the starting point is theatre and the scenic.
